Mallorcas stränder

Den 4 kilometer långa sandstranden EsTrenc

S

Hamnliv i charmiga Cala Figueras

Början på stranden i Port de Sóller

Skyddad sandstrand i Santa Ponca
Samtliga foton: Bokcaféet i byn

Hej vänner!

Hoppas ni haft en bra torsdag. Snart helg!

Skönt!

 

Resan runt Mallorca fortsätter och idag tänkte jag tipsa om några strandorter.

Kanske vill man tillbringa hela Mallorcavistelsen boendes vid havet eller också vill man kanske bara göra ett skönt strandstopp under en rundresa på ön.

 

1) Ett givet stopp på en rundresa på norra Mallorca är den fina och välbevarade strandorten

Port de Pollenca.

Denna ort kombinerar stadsliv med strandliv.  Port de Pollenca är helt enkelt väldigt trivsamt. Turisterna har hittat hit men utan att orten tappat sin charm. Flanera i hamnen, ät på någon av krogarna, drick kaffe med utsikt över båtar och hav eller hoppas i plurret och flanera längs den långa fina stranden. Passar alla åldrar.

 

2) På Mallorcas östra sida döljer sig en rad vackra vikar med kristallklart vatten att bada i.

Mina favorit här för bad är nationalparken Mondragó och dess två fina badvikar. Ett stenkast därifrån ligger den lilla men trivsamma orten Porto Petro. Bo där och cykla ner till stranden i Mondragó. I Porto Petro sitter man gärna länge på någon av uteserveringarna. Livet rullar  långsamt på. Inget för den som vill ha puls eller shopping.

Ett annat alternativ för boende eller iaf en lunch är charmiga orten Cala Figuera. Här går vattnet in som en lång tunga bland klipporna. Hit åker man för goda fiskeluncher och för att följa fiskarnas vardag på nära håll när de kommer in med dagens fångst till kajen.

 

3) För lite Västindien feeling satsar man på den 4 kilometer vita sandstranden Es Trenc. Den ligger cirka 5 mil sydost om Palma och cirka 2 mil väster om Mondragó och Porto Petro. Bäst för en dagsutflykt då det inte finns någon charmig ort direkt i anslutning till havet där. En liten bit in i landet finns flera fina "fincor" (gårdshotell) att bo på. Charmigt, stilfullt och ofta prisvärt.

 

4) Vill man bo på behändigt avstånd från Palma (två mil ca) men ändå vid en trevlig strand kan Santa Ponca eller Peguera vara bra alternativ. Långgrunda, vindskyddade stränder perfekta för barnfamiljer. Prisvärda boenden men kanske utan charmen och det genuina som tex Port Pollenca och Estellence erbjuder. Men den som söker hittar, att äta paella intill havet med den inhemska befolkningen i Peguera en söndag eftermiddag är aldrig fel!

 

5)  En trevlig kombination av stad och hav är att mixa Port de Sóller med Sóller. Till Sóller kan man man åka charmigt gammalt tåg upp från Palma. Det är en mysig liten stad med gott om tapasställen, affärer, apelsinodlingar och uteserveringar. En kort spårvagnsresa bort väntar havet och båtarna i Port de Sóller. I Port de Sóller finns en barnvänlig strand, lugnt belägen i en djup vik. Flanera bland båtar och ät en glass på någon av uteserveringarna. Port de Sóller är lite för turistigt och befolkat för min smak men andra älskar det.

 

Det var några av Mallorcas många fina sandstränder!

Hoppas tipsen kan inpirera till egna resor runt ön!

 

Jag önskar er alla en trevlig kväll!

Kram Anna

 

Mallorca runt- första stoppet

Mallorcas vackra, dramatiska västkust

Förförande utsikt

Lilla Hotel Nord i Estellence

 

Kustvägen från Andratx till Estellence

Byliv i charmiga Estellence

Medeltida byn Estellence
Samtliga foton: Bokcaféet i byn

Hej vänner!
Hoppas veckan börjat bra!
Vad säger ni om en kvällstur till Mallorca?
Jag får en del e-post från läsare av bloggen som önskar tips om Mallorca. Självklart delar jag gärna med mig av mina "pärlor"!
Då det kanske är fler av er som funderar på en ötur tänkte jag viga några inlägg här på bloggen åt Mallorca och tips på platser att besöka antingen för en dag eller för några dagar.

En favorit är den charmiga, medeltida byn Estellence. Byn omges av de mäktiga Tramantunabergen och är belägen knappt 2 mil från Andratx längs mer eller mindre kurviga vägar. 
Det är en liten plats bestående av ett torg, några restauranger, några små hotell,  butiker och en vacker bykärna av traditionella stenhus. Estellence är omgivet av fantastiska terasserade odlingar, berg och inte minst det blåa Medelhavet. Byn har ingen sandstrand att skryta med men en liten stenstrand som bjuder på sköna dopp i havet. Detta är en plats för lugn, stillsamma tankar och småskalighet.
Njut en café con leche på något av caféerna med utsikt över havet eller kanske en cerveza fram på eftermiddagen?! Läs böcker och bara iaktta bylivets stillsamma rytm. Den som vill aktivera sig mera kan vandra i kuperade omgivningar. En knapp mil bort ligger en annan fin by- Banyalbufar. Även där går det att övernatta.

Det var lite om en pärla på västkusten! Fler tips kommer senare i veckan!
Kram Anna

 

Drömmar om maj och grönska

Sköna maj hemma i trädgården förra året

Min nya favorit i trädgården förra året- aklejan!

Tulpaner intill växthuset

Nytt staket sattes upp i maj utanför uthusen

Maj i bokskogen är en upplevelse

Försommar vid växthuset

Sonen tog årets första dopp redan den 28 maj

Country lanes i vårt fagra Skåne

Grönska hemma på Bokcaféet i byn
Samtliga foton: Bokcaféet i byn

Hej vänner!

Kikar in för att önskar er en riktigt skön helg!

Jag blickar tillbaka på en intensiv jobbvecka med förkylning och längtar efter en stillsam helg.

Vi får se hur det blir med det!!

Sonen ska på sitt första kalas imorgon.

Mkt spännande!!

 

Det är otroligt vackert ute just nu med ett snötäckt landskap och sol i dagarna två.

Mina svärföräldrar som är på besök satt ute i trädgården en timme igår och sa att solen värmt skönt!

Fantastiskt!

 

Själv drömmer jag om vår och varmare tider! Idag får ni följa med på en återblick från fjolårets sköna maj! Tänk att inom kort är det vår igen!

 

Njut helgen!

Kram Anna



Boktips i januarikvällen

Fina skildringen "Buddha in the Attic"

Författarinnan Julie Otsuka

Hej vänner!

Hoppas ni haft en fin dag!

Hos oss blev det en hemmadag då sonen snörvlar och hostar.

Vi har invigt vår juicecentrifug- vilken juice och vitaminkick den bjöd på(!),

bakat småbröd i pepparkaksformar, kört tågbana och vilat på soffan.

Utomhus virvlade stora, vackra snöflingor.

Det är så vackert ute just nu!

Jag njuter av ljuset som börjat återvända, klara dagar är det numera ljust härnere ända till 17 och imorse redan vid 7 ljusnade det.

Under semestern plöjde jag böcker. Det är semesterlycka det! Att hinna läsa på tider på dygnet som vardagen normalt inte tillåter. Att läsa i skuggan intill poolen en förmiddag i januari, läsa en hel kväll i rummet på hotellet, att läsa sittandes på en parkbänk i Las Palmas med storstadsbruset framför sig eller på en stenstrand i charmiga Puerto de Las Nievas en solig eftermiddag medan pojkarna leker intill.

Den vackra boken "Budda in the Attic" (tack kära svägerska med familj för en alldeles klockren julklapp!) fascinerade mig redan från sidan 1. Den är författad av den amerikansk japanska författarinnan Julie Otsuka. Hon är uppvuxen i Kalifornien, USA och dotter till två japanska invandrare. Hon har en masterexamen från Columbia University och är numera bosatt i New York. Julie Otsuka har valt att skildra japanska invandrares historia i sina böcker, Buddha in the Attic har givits ut i Sverige under titeln "Vi kom över havet".

Buddha in the Attic skildrar en generation japanska kvinnors öden. I början av 1900-talet skickades de med båt till Amerika för att gifta sig med landsmän som emigrerat tidigare. De kallades "picture brides". De hade fått se foton av sina blivande män, vilket dock vid ankomst till piren i San Francisco ofta visade sig vara foton tagna för många år sedan alternativt föreställde mannens snygge vän.

Advokater och egenföretagare, som en del av männen framställts som, visade sig vara hårt arbetande säsongsarbetare, husen som männen, eller snarare agenturen som skulle ordna dem fruar, hade beskrivit i breven till de blivande fruarna, visade sig vara skokartonger i de sämre delarna av staden eller en barack på en gård någonstans ute på landet där de för tillfället försörjde sig.

Jag måste nämna den annorlunda skrivformen som Julie Otsuka valt. Boken igenom talar hon om kvinnorna i vi-form, pluralis. Rakt igenom. Stundtals, främst i den främre delen av boken störde det mig, jag ville veta varje enskild kvinnas öde, inte få tolv exempel uppradade på hur de kunde bo eller var de kunde jobba. Desto fler stunder uppslukades jag av kvinnornas öde som förstärktes och fördjupades genom de många beskrivningarna.

Till exempel i texten nedan från sid 61 där hon beskriver deras barn:

"We laid them down gently, in ditches and furrows and wicker baskets beneath the trees. We left them lying naked, atop blankets, on wowen straw mats at the edges of the fields. We placed them in wooden apple boxes and nursed them every time we finished a row of beans. When they were older, and more rambunctious, we sometimes tied them to chairs. /.../ And after a while their voices grew fainter and their crying came to a stop. And at the end of the day when there was no more light in the sky we woke them up from wherever it was they lay sleeping and brushed the dirt from their hair. It´s time to go home."

Skildringen är så närvarande, så osminkad och rak, språket så bildrikt att jag ser bokens scener framför mig. Historien så gripande att jag glädjs över att dessa människoöden får en chans att belysas, om än i efterhand.

Läs den och fascineras!

Den får 4 starka teakoppar.

Önskar er alla en fin vecka!

Kram Anna

Drömreskalendern 2013, del 2

Juli- ett besök på Gotland är svårslaget

Augusti- besök i gemytliga hamnen i Gilleleje, Danmark

 

September- övistelse på Sicilien lockar Foto: lånat från reseguiden.se

Oktober- Roadtrips i ett färgsprakande New England, USA Foto lånat från Jacqui Thake, the Mirror UK

November: Öluff på Kanarieöarna

December: Tåg ner till Goa, Indien Foto: David Gee, National Geographic

Hej vänner!

Hoppas ni haft en bra vecka!

Här har vi kommit in i vardagen igen med dagis och jobb. Det innebär förstås också fredagskänsla och helg!

Jag njuter av snön, de stjärnklara kvällarna och den stämning som fallande snöflingor skänker.

Stunder när jag längtar efter värmen, solen och allt det vackra på Gran Canaria sluter jag bara ögonen för en stund och vips är jag där igen i tankarna.

I måndags beställde jag några fotoförstoringar från resan och nu har apelsinträden i Agaetedalen flyttar in i vårt hem. Inramade!

Ikväll kommer del 2 på resekalendern 2013. Hänger ni med?

Juli:

Gotland, ön som fullkomligt trollbundit oss. Två somrar i rad har vi hälsat på min syster med familj och upptäckt denna säregna, makalösa och vackra ö.

Ljuset, färgerna, byarna och havets ständiga närvaro.

Augusti:

I somras upptäckte besökte vi för första gången den charmiga fiskeorten Gilleleje på Själlands nordligaste punkt. Vi åt färsk fisk på kajkanten en solig, varm kväll i augusti. Ett givet utflyktsmål även denna sommar.

September:

Vad kan väl passa bättre än en höstvecka på Sicilien? Pasta, bilturer i bergen, flanerande i trånga gränder, glass och härliga Medelhavsbad. 

Oktober:

Inspirerad av härliga bloggvännen Lotta packar vi väskorna, hämtar ut en hyrbil och sedan ger vi oss av genom ett färgsprakande New England längs små country lanes. Vi ska bo på charmiga bed & breakfast, klappa hästar och kossor, samla snäckor på stranden och förföras av naturens vackra färgspel.

November:

Vår januariresa till Gran Canaria gav mersmak. En båtluffning mellan Kanarieöarna vore en upplevelse! Jag skulle gärna åter få äta färsk fisk nere i den mysiga hamnen i Puerto de las Nivas men denna gång kliva på färjan över till Teneriffa efter avslutad måltid. Efter Teneriffa fortsätter vi till vackra ön La Gomera, som gjord för vandringar.

December:

Älskade Indien, det är 5 år sedan mannen och jag senast var där. Det går inte en månad utan att jag längtar tillbaka. Vid den resan besökte vi frodiga, grönskande, charmiga, tokiga delstaten Goa. Det var kärlek från första stund! Många gånger har jag velat resa dit med familjen igen men backat då jag tyckt att sonen varit för liten för dels omständig flygresa och dels det goda men inte helt bekymmerslösa indiska köket.

Kära Indien, vi längtar efter dig som man saknar en kär gammal släkting, men vi kommer, tids nog! Då ska vi plaska i havet i södra Goa, njuta av all underbar vegetarisk mat och ta nattåget upp till Mumbai. Inget slår indiska nattåg, de skumpar och gungar som tågen gjorde förr här hemma, mjukt mjukt vaggas man till sömns medan röster hörs i bakgrunden; "Chai tea, chapati, samosas...".

Allt för ikväll!

Jag önskar er alla en riktigt skön helg!

Kram Anna

Sista dagen tillbringas i Maspalomas sanddyner

Maspalomas sanddyner, Gran Canaria

Fun in the sun...or inte the sand!

Promenad i sanddynerna- en mäktig upplevelse

Mäktiga sanddyner

Strandlek i fenomenalt stor sandlåda!

Sol, sand och hav i perfekt harmoni i Maspalomas Samtliga foton: Bokcaféet i byn

Hej vänner!

Hoppas ni fått en god start på nya veckan!
Vi har lämnat ljuset och värmen på Gran Canaria och återvänt till vårt Skånehem.

Mysigt att vara hemma i sitt eget hus men ack så mörk januari är på hemmaplan.

Jag kikar på fotona igen och plötsligt är jag åter i Maspalomas mäktiga sanddyner.

Sista dagen på resan tillbringade vi just där. 

Ännu en gång gav jag mig av på en egen liten sanddynsexpedition. Det är något speciellt att vandra ovanpå en mäktig sanddyn och blicka ut över havet. Ovan skiner solen och himlen den är blå, blå, blå.

Sonen byggde sandslott och njöt av den enorma sandlådan.

Det blev lunch på samma italienare som vi besökt innan. Men denna gång hoppade vi över pastan och frossade i lokala tapas-

gambas i vitlök, potatisar i tomatröra och en underbar tonfisksallad.

Mums!

Jag lämnar er där för ikväll. Det lär bli något eller några fler inlägg från Gran Canaria innan jag lägger resan bakom mig. Fortfarande behöver jag bara sluta ögonen för att förflytta mig dit i tankarna!

Önskar er alla en fin vecka!

Kram Anna

På utflykt i bergen

Fruktstund med utsikt

Mäktiga berg och raviner på Gran Canaria

Vandringsled

Bergsblomma

Vyer vid Fortaleza de Ansite

Inhemsk gryta

Vacker fasad i Santa Lucía

Spansk känsla i fina Santa Lucía

En bit Grekland i Santa Lucía

Mandelträd i blom

Bygata i Fataga

Vy över Maspalomas sanddyner Samtliga foton: Bokcaféet i byn

Hej vänner!
Hoppas ni haft en bra dag!
På Gran Canaria har vi haft ännu en solig, skön dag.
Vi har tillbringat den i lugn och ro vid poolen. Det var läge för stilla tempo idag efter en heldagsutflykt upp i bergen igår.

Efter frukost igår gav vi oss av med siktet inställt på bergen och tunneln/grottan vid Fortaleza de Ansite. Efter att snurrat runt kring avfarten
från motorvägen och till sist fått vägbeskrivning av två spanjorskor hittade vi så äntligen väg GC65 i riktning mot Santa Lucía.
"Väldigt kurvig väg till Santa Lucía", sa de och skrattade när jag frågade efter vägen.

Vägen börjar snart slingra sig upp för bergen. Landskapet är magnifikt med grönskande bergsidor, höga toppar och djupa raviner.
Så småningom når vi fram till avfarten till den gamla fästningen Fortaleza de Ansite. Vi rullar därefter sakta ner i dalen, vi passerar frukt- och grönsaks
odlingar, vajande palmer, citronfjärilar och vackra "fincas". Det är varmt och vindstilla och vi kan förstå att det lämpar sig för odling.
Snart är det bara vi, en väg och de dramatiska bergen, nedanför vilar ravinen. Vi parkerar och vandrar och klättrar om vartannat upp till den gamla
tunneln. Den är 34 m lång och 18 m bred. Vi tar oss igenom den och kommer ut på andra sidan. Vi slår oss ner för frukt och vattenpaus med rafflande utsikt över dalen och bergen.
Sonen är i sitt esse och tycker det hela är ett stort äventyr!

Det börjar bli lunchdags. Vi kör vidare upp till byn Santa Lucía. Vi besöker en lokal frukthandlare och får smaka underbart söta apelsiner från trakten. Hon lyser av stolthet när hon ser
vår positiva reaktion. Vi köper en påse apelsiner och även några stora tomater. Vi intar lunch på en restaurang med fantastisk utsikt över
 berg och dal. Jag äter en klassisk spansk potatis omelett, sonen en pasta och mannen testar en inhemsk kött och kikärtsgryta. Allt smakar jätte gott. Från vårt bord har vi sett ett spännande
kyrktorn, som mest påminner om Grekland. Vi ger oss av på en tur upp för en brant bygata. Vackra fasader och blomsterklädda balkonger möter oss. Santa Lucía är en förtjusande by väl värd ett besök.
Resan går vidare uppåt. Plötsligt ber jag mannen stanna bilen, jag har skådat mandelträd i blom. Hela byn är täckt av vita, vackra blommor. Vilken syn!
Högsta punkten på dagens utflykt utgörs av klippiga berg och tallskog som mest påminner om Kanada. Därefter bär det av neråt igen. De tusen palmernas dal väntar nedanför oss. Huvudorten längs vägen är den lilla staden
Fataga. Även här återfinns en del vackra byggnader men vi tilltalas inte av Fataga på samma sätt som Santa Lucía. Innan vi lämnar bergen för kusten stannar vi till vid en mirador , utkiksplats. Därifrån skådar vi ut över Maspalomas sanddyner i söder och bergen och dalen bakom oss. Detta får avsluta denna härliga dagstur i bergen. Vi konstaterar åter igen att Gran Canaria bortom allfartsvägarna
har mycket vackert att erbjuda.

Imorgon väntar Maspalomas sanddyner! Vi ska bada och kamelspana!

Trevlig helg!
Kram Anna

Lantliv på Gran Canaria

Lantvistelse på Hotel Rural Las Longueras

Hotellet är omgärdat av apelsinlundar

Lilleman på vandring i bergen ovan Agaetedalen

Pool med oslagbar omgivning

Vackra herrgården Las Longueras, numera ett gårdshotell

Överallt apelsiner!

Hela buskar av julstjärnor i trädgården

Svindlande vackra omgivingar i Agaetedalen, Gran Canaria Samtliga foton: Bokcaféet i byn

 

Hej vänner!

Hoppas ni fått en bra start på nya veckan!

Tack för alla fina kommentarer på föregående inlägg.

Det inspirerar att skriva mer!

Efter tre smått fantastiska dagar i den närmast undersköna Agaetedalen anlände vi igår till södern och betydligt mer turistiga Puerto Rico. 

Här har vi tillbringat förmiddagen på stranden  och sedan haft en lugn eftermiddag på hotellet. På kvällen hämtade vi indiskt från en krog i närheten, som vi njutit av i lägenheten.

Men nu återvänder jag i tankarna till Agaetedalen och det charmiga och trivsamma lanthotellet Las Longueras.

Stället är en herrgård från 1895 i vacker kolonialstil omgärdat av banan-, mango- avacado-, papaya och mest av allt kring Las Longueras -apelsinodlingar! Längst upp i dalen odlas även kaffe.

 

Vi anlände på sena eftermiddagen i fredags, efter att ha tillbringat några timmar vid havet i den lilla hamnorten Puerto de las Nivas. Efter att ha snurrat några varv i den lilla staden Agaete fann vi så vägen som slingrar sig fram genom den grönskande, kuperade dalen Agaete på nordvästra Gran Canaria. Efter några kilometer ser vi det röda huset, Las Longueras på höger sida av vägen, och kör av på en grusväg som ringlar sig fram genom landskapet. Efter att ha kört över en bro över en torr flodbädd är vi framme.

Bilparkeringen kantas av meterhöga pelargoner och frukttyngda apelsinträd. Vilken start, till och med parkeringen bjuder på en naturupplevelse!

Vi klättrar upp för trapporna till herrgårdens innergård. Överallt sittgrupper och fruktskålar med gårdens apelsiner. Stora röda julstjärnor prunkar i krukor på borden.

Vi möts av vänliga Juan som inte talar annat än spanska men vars vänliga uppsyn och påtagliga gästfrihet får oss att känna oss som hemma direkt. Vårt rum har en takhöjd på flera meter, stora, mörka trämöbler som nog stått där länge och inger en rustik spansk lantkänsla. Väggarna är målade i ljust gult. Vi öppnar fönsterluckorna och blickar ut över bergen och en magnifik kaktusväxt. Sonen stortrivs från första stund och vi likaså. Hotellet, som mer känns som ett spanskt hem (vilket det också delvis är, familjen som äger det vistas i den privata delen av huset på semestrar och helger) andas harmoni och glädje.

Personalen pratar familjärt såväl med gästerna som med varandra.

Vi vaknar om morgnarna till ljudet av gårdens tupp som vi döper till Jussi, efter gubben i boken om Pettsson & Findus. Vi öppnar fönsterluckorna och fönstret och ligger kvar under filtarna i sängarna medan morgonen stillsamt gryr utanför. Konturerna av de omgärdande bergen blir allt tydligare.

 Frukostarna är dagens höjdpunkt. 

Den serveras från 08.30 och vi är på plats direkt. Vi huttrar lite då solen ännu inte hittat över bergen. Vi möts av färskpressad apelsinjuice, en leende, vänlig señora, som inte kan låta bli att klappa sonen på huvudet, färskt bröd, ostar och skinka, stekta ägg, kaffe och tea, fruktsallad, youghurt och kaka. 

Kvart i nio hittar solen över bergen och plötsligt badar hela verandan i sol. Våra ansikten värms mjukt och det vackra omgärdande landskapet fullkomligt strålar.

Efter frukost hoppar vi i badkläder och slår oss ner vid poolen. En pool med en närmast oslagbart vacker kuliss som omgärdar. Apelsinträd fulla av mogen frukt växer mellan solstolarna, i bakgrunden de grönklädda bergen.

Lunchen intar vi i en närbelägen by på en lokal restaurang. Enkel inredning men välsmakande fisk respektive grönsakssoppa för en spottstyver. 

En av eftermiddagarna laddar vi för en vandring i bergen. Sonen äter "dunderhonung" och visar sig ha starkare ben och mer strapatsanda än vad vi väntat oss. Han klättrar flinkt uppför stigen mot utkiksposten. Därifrån blickar vi ut över Atlanten, dalen och de inramande bergen. Det skymmer snabbt så vi pinnar på neråt. Sista biten får trötta ben på 3-åringen vila på mannens axlar.

Dagarna går snabbt och sonen vill inte lämna Las Longueras dag 3. Inte vi heller. Vi som trodde han skulle bli uttråkad här. Istället trivs vi alla tre som fisken i vattnet. Poolen, apelsinlundarna, den gamla traktorn, de "hemliga" stigarna i trädgården, vårt rum, närheten till mysiga fiskeorten Las Nievas, den tillåtande och barnvänliga stämningen på gården, fjärran från den stelhet vi kanske väntat oss av en herrgård på den Gran Canariska landsbygden. 

Vår vistelse avslutas med att vi hör bjällror från den torra flodbädden. Plötsligt skuttar det fram ett 20-tal getter och killingar på väg till bete på en grönskande äng.

Vi säger på återseende till Agaetedalen för hit vill vi återvända!

Önskar er alla en fin vecka!

Kram Anna

Ps. Det har varit minst sagt krångligt att ladda ner fotona idag så de är i liten upplösning och i färre antal än planerat. Fler foton lär därmed följa efter hemkomst!